Allmänt om aktiebolag

Aktiebolags verksamhet regleras i Aktiebolagslagen (ABL). Aktiebolag är självständiga juridiska personer vilket i praktiken innebär att bolaget kan äga fast och lös egendom samt företa rättshandlingar på samma sätt som fysiska (det vill säga enskilda) personer. Fördelen med aktiebolag, jämfört med andra bolagsformer, är att aktieägarnas ansvar för bolagets skulder och andra åtaganden begränsar sig till det belopp varje aktieägare investerat i bolaget. Aktieägarna är alltså inte personligen ansvariga för bolagets åtaganden.

Ett aktiebolag får rättshandlingsförmåga då det har registrerats av Bolagsverket. Bildande av aktiebolag behandlas utförligare under [Starta aktiebolag]⁠. Bolagets aktiekapital består av det kapital som aktieägarna vid bildandet investerat i bolaget. Detta kapital, vilket utgör bolagets grundförmögenhet, tillsammans med den förmögenhet som ackumuleras under årens lopp bildar den bas med vilken bolaget ansvarar för sina åtaganden.

De obligatoriska förvaltningsorganen i ett aktiebolag är bolagsstämman, styrelsen och, om det är ett publikt aktiebolag, en verkställande direktör (VD). Under bolagsstämman beslutar bolagets aktieägare om de viktigaste frågorna som rör bolaget, så som ändring av bolagsordning, höjning av aktiekapital och godkännande av bokslut. Bolagets styrelse ansvarar för korrekt organisering av bolagets verksamhet samt representerar bolaget. Styrelsen kan även välja en VD för bolaget. VD ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget. Aktiebolag över en viss storlek måste också ha en revisor.

Ett aktiebolag är först och främst en kommersiell enhet, vars verksamhet har som syfte att skapa vinst åt aktieägarna. Ett annat primärt syfte för bolaget kan avtalas om i bolagsordningen. I det här avseende skiljer sig ett aktiebolag från till exempel en förening som kan grundas för att stödja sådan ideell verksamhet som har till syfte att till exempel förvalta en viss egendom.

Aktiebolagslagen reglerar två olika slag av aktiebolag: privata och publika. Reglering av dessa olika aktiebolagsformer skiljer sig i vissa avseenden. De mest betydelsefulla skillnaderna är det minsta tillåtna aktiekapitalet, vilket för privata aktiebolag är 25 000 kr men för publika aktiebolag är 500 000 kronor, samt handeln av bolagets aktier. Det är endast publika bolags aktier som får noteras på en värdepappersbörs.

Andra specialkrav för publika aktiebolag avser sammankallande av bolagsstämma, krav på kvalificerad majoritet för bolagsstämmobeslut, ämbetsperioden för styrelsen och revisorerna, revisorns behörighet med mera.

Omvandlandet av ett privat aktiebolag till publikt sker genom ett bolagsstämmobeslut som tas med kvalificerad majoritet [Kvalificerad majoritet]⁠. Innan beslutet kan tas av stämman måste bolaget uppfylla de av ABL ställda kraven för publika aktiebolag, till exempel avseende aktiekapitalet och tillägget publ. i bolagets firma.