Samarbetsavtalets form och rättsliga verkan

Samarbetsavtal är inte tydligt definierade eller reglerade i lag och därmed finns det ingen entydig begränsning för vilken typ av avtal som kan anses som samarbetsavtal. Ett samarbetsavtal är ett så kallat blandat avtal. När avtalet upprättas är det viktigt att definiera vad man avtalar om och vad syftet med avtalet är, det vill säga vad man vill nå med avtalet.

Ju djupare samarbetet ska vara desto mer sannolikt är det att samarbetsavtalet innehåller element från olika avtalstyper. Vilken typ av samarbete som avses avgör vilka avtalstyper som står som mall för samarbetsavtalet. För utveckling av programvara behövs till exempel så väl finansiella som informativa resurser. I ett samarbetsavtal för ett sådant projekt kan det till exempel stå att den ena parten står för de finansiella resurserna som den andra parten behöver för forskning medan den andra parten utför själva forskningsarbetet. I samma avtal kan parterna även komma överens om fördelningen av vinsten som projektet senare genererar. På så sätt kan avtalet innehålla element från såväl avtal avseende användarrättigheter [Licensavtal]⁠ som finansieringsavtal [Avtal för finansiering].⁠

Ett samarbetsavtal kan även bestå av flera enskilda avtal. I sådana fall bör man försäkra sig om att de enskilda avtalen inte är motstridiga eller att ett av dem häver ett annat. Avtalsvillkoren bör vara i linje med varandra. Därför är det viktigt att vid upprättandet av avtal hålla helhetsbilden och målet med samarbetet i åtanke.

Följande aspekter förtjänar eftertanke vid ingåendet av samarbetsavtal:

• avtalsparterna och deras representanter;

• avtaletas syfte;

• bakgrunden till avtalet;

• innebörden av begreppen som används i avtalet;

• samarbetets innebörd, ansvariga personer samt tidsplanen;

• samarbetets ledning (till exempel ledningsgrupp eller annan administration) och deras uppgifter;

• parterna skyldigheter och ansvar;

• utnyttjandet av underleverantörer och deras position i förhållandet till parterna och avtalet;

• ägar- och användarrättigheter;

• immaterialrättigheterna till forskningsresultat med mera (vem som äger rättigheterna och hur de kan överföras);

• övervakning av samarbetet och sekretess avseende material som hör till samarbetet;

• ändring av avtalet och överföring av avtalet till en annan part;

• avtalets giltighetstid, uppsägning och hävning;

• avtalsvite och skadestånd; och

• tillämplig lag, avtalets språk och var eventuella tvister ska avgöras.