Olika typer av finansieringsavtal
Finansieringsavtal är ett brett begrepp som egentligen inte används i sådan allmän form. Med finansieringsavtal åsyftas här avtal för finansiering av en verksamhet. Det finns två huvudsakliga begrepp som förklara varifrån pengarna kommer; finansiering med eget kapital och finansiering med främmande kapital. Finansiering med eget kapital är till exempel bolagets egna aktier och instrument som berättigar till aktier, så som optionsrätter. Se avsnitt [Finansiering av företaget]. Finansiering med främmande kapital är lån av olika slag, till exempel banklån, lån från finansbolag, leverantörer, franchisegivaren, aktieägare eller andra utomstående personer eller företag som vill investera i bolaget.
Den vanligaste formen av främmande kapital är banklån. Det är också den vanligaste formen av finansiering för en nystartad verksamhet. För att banken ska bevilja ett banklån förutsätts i regel att bolaget ställer någon säkerhet för lånet. Banklån delas ofta in i investeringskrediter och rörelsekrediter. Investeringskrediter är lån till inventarier så som maskiner, fordon med mera. En rörelsekredit är oftast en checkräkningskredit till bolagets löpande utgifter så som hyra av lokal, telefon, varulager med mera. Låneavtalet definierar lånetiden, lånebeloppet och sättet för återbetalning av lånet, ränta, andra kostnader och nödvändiga säkerheter. Låneavtal bör upprättas skriftligt och oftast kräver banken till och med det.
Låneavtal är ömsesidiga avtal. Villkoren för avtalet ska godkännas av såväl långivaren som låntagaren. Att ensidigt ändra på avtalet eller dess villkor är alltså inte möjligt. Banken har till exempel inte rätt att ensidigt höja räntan om inte parterna uttryckligen avtalat om en sådan rätt. Banken ska alltså först förhandla om den nya räntan med kunden och kunden har rätt att inte godkänna ändringen och istället säga upp avtalet. Oftast har bankerna standardvillkor för olika lånetyper. Låntagaren bör bekanta sig med sådana standardvillkor för att reda ut vad som avtalas om till exempel ränteförändringar.
Andra typer av avtal som avser finansiering är till exempel avtal om bankkonto med kredit, leasing- och factoringavtal samt avtal om delbetalning.
Leasing innebär en kortare eller längre tids hyra av lösöre, till exempel fordon, inventarier och maskiner. För leasingen betalas en leasingavgift och själva leasingobjektet fungerar som säkerhet för betalningarna. Leasingtagaren köper ofta leasingobjektet av ägaren när avtalet upphör. Se mer om leasingavtal i avsnitt [Leasingavtal] och [Leasing].
Factoring är finansiering av fakturafordringar. Ett finansbolag betalar företaget för fakturor som överlåts till finansbolaget. På så sätt kan företaget få betalt för sina fordringar direkt. Avtalet med finansbolaget kan till exempel innebära att företaget får direkt betalt för 80 % av fordringarna och restterande 20 % när gäldenären betalt fakturan. Finansbolaget medger alltså företaget en kredit som motsvarar hela fakturabeloppet. Säkerheten för krediten är fakturafordringen som överlåtits till finansbolaget. Factoringbolaget utkräver i regel en ränta för krediten och tar även ut en serviceavgift som motsvarar en procentsats av fakturabeloppet.
Genom avtal om avbetalning överlåter en försäljare objektet för ett köp till köparen som i sin tur betalar för köpet i två eller flera delar. Försäljaren förbehåller sig även i regel äganderätten till det köpta objektet tills priset är helt betalt. Avtal om delbetalning behandlas ytterligare nedan i avsnitt [Avbetalning].