Patentets omfång, giltighetstid och upprätthållande
En allmän regel är att patentinnehavaren har en exklusiv rätt att tillverka, använda, marknadsföra och importera den patenterade produkten eller förfarandet och den produkt som tillverkats med hjälp av det patenterade förfarandet. Det finns vissa undantag från ensamrätten som patentinnehavaren har. Till exempel har andra rätt att använda patentet när detta inte sker yrkesmässigt. Den som utnyttjade uppfinningen yrkesmässigt i Sverige vid tidpunkten för patentansökan får också fortsätta använda patentet trots att patentet beviljats.
I likhet med övriga immateriella rättigheter upphör innehavarens exklusiva rätt avseende produkter som placerats på marknaden med patentinnehavarens tillstånd, eller av patentinnehavaren själv, inom EU.
Patent är giltigt i högst 20 år från den dag när patentansökan lämnades in. För att upprätthålla patentets giltighet måste innehavaren betala årsavgifter till Patent- och Registreringsverket. Om avgiften inte betalas upphör patentet att gälla och även de rättigheter som följde av patentet.
Ett patent är bara giltigt i de länder i vilka det har ansökts om skydd och beviljats. Se vidare [Internationell patentansökan] och [Europeisk patentansökan].
En domstol kan, i exceptionella fall, bifalla en ansökan om att upphäva exklusiviteten som ett patent innebär genom en så kallad tvångslicens. En tvångslicens kan meddelas om till exempel något av följande är uppfyllt:
patentinnehavaren har inte, utan godtagbar anledning, använt patentet i tillräcklig utsträckning under tre år från det att patentet meddelades och fyra år från det att patentansökan gjordes,
utnyttjandet av patentet är beroende av en uppfinning som tillhör någon annan,
det finns allmänt intresse av synnerlig vikt (såsom säkerhet eller medicintillgång) som motiverar tvångslicens,
under vissa förutsättningar kan fortsatt användande i kommersiellt syfte för den som vid tidpunkten för patentansökan använde patentet (se ovan) motivera tvångslicens.
En tvångslicens kan enbart beviljas till den sökanden som anses ha förutsättningar att använda uppfinningen. Sökanden måste också, innan denne går till domstol, ha försökt vända sig till patentinnehavaren för att få en licens.