Skadeståndsansvar för personer i ledande befattningar
Enligt aktiebolagslagen (ABL) ska en stiftare, styrelseledamot eller den verkställande direktören ersätta sådan skada som han/hon uppsåtligt eller av oaktsamhet orsakat bolaget vid fullgörande av hans/hennes uppdrag. För att avgöra om oaktsamhet föreligger görs en bedömning mot reglerna i ABL, andra relevanta lagar och bolagsordningen. Även en revisor eller aktieägare kan under vissa omständigheter blir skadeståndsansvarig gentemot ett aktiebolag.
En stiftare, styrelseledamot och den verkställande direktören kan också bli skadeståndsskyldig mot aktieägare eller annan som berörs av deras verksamhet i bolaget. Skadeståndsskyldighet inträder i sådant fall bara om ABL, lag om årsredovisningen eller bolagsordningen har överträtts.
Ansvar för ledningen i bolaget aktualiseras oftast i samband med bolagets konkurs eller vid byte av styrelse.
Styrelsemedlemmarna har ett individuellt ansvar, vilket betyder att ansvar kan uppstå för en ledamot men inte för andra. Vid bedömning om vilka ledamöter som ska ha ansvar för viss skada får olika faktorer tas med i beräkningen. Bland annat kan det vara relevant att titta på arbetsfördelningen som gällt mellan styrelseledamöterna samt vilket arvode de haft. Om ansvaret ska fördelas olika mellan styrelseledamöterna kan också den enskilda ledamotens uppsåt, den eventuella nyttan av skadan samt andra liknande omständigheter ligga till grund för fördelningen.
Även i situationer när en styrelseledamot misskött sina uppgifter kan de övriga ledamöterna drabbas av personligt skadeståndsansvar om de trots sin vetskap om situationen inte ingriper. Förutsättningen för att skadestånd ska komma i fråga i en sådan situation är att underlåtenheten att ingripa kan anses vara så pass allvarlig att den i sig själv utgör grund för skadestånd.
Eftersom den verkställande direktören i normalfallet har mer ingående information om bolagets dagliga verksamhet och större möjlighet att agera vid riskfyllda situationer eller för undvikandet av sådana har han eller hon oftast ett större ansvar än styrelsen, dock främst för åtgärder som vidtagits inom den löpande förvaltningen eller på grund av VDs arbete med att förbereda ärenden till styrelsen. Samma kan gälla för styrelsens ordförande ifall denne fått ansvar för särskilda uppgifter.
En typisk situation som kan aktualisera frågan om ansvar är en företagsöverlåtelse. En företagsöverlåtelse förutsätter alltid en noggrann förberedelse. Situationer som aktualiserar ansvar kan även vara:
affärstransaktioner som medfört stora förluster och eventuellt tvångslikvidation;
betydelsefulla kreditförluster;
försättandet av aktieägare i icke-likvärdiga positioner;
för sen inlämning av skattedeklarationen; och
försummande av bolagets internkontroll.
Skadorna ska oftast ersättas till deras fulla belopp av varje ersättningsskyldig person. Beloppen kan jämkas. Om flera styrelseledamöter tillsammans orsakat skadan bär dessa solidariskt (gemensamt) ansvarar för skadeståndet.
Huvudregeln är att skadeståndstalan mot en person i ledande befattning ska väckas senast ett år från det att årsredovisningen och revisionsberättelsen för räkenskapsåret, under vilket den skadeståndsgrundande händelsen ägde rum, lades fram på bolagsstämman. Från denna huvudregel finns ett antal undantag:
Om talan grundar sig på brott gäller inte tidsfristen på ett år. Då gäller istället brottsbalkens preskriptionsfrister som varierar beroende på vilken typ av brott det är fråga om.
Talan får inte väckas mot en av aktiebolagets stiftare senare än fem år från bolagets bildande.
Mot styrelseledamot eller VD får talan inte väckas senare än fem år från utgången av det räkenskapsår under vilket det beslut som talan grundar sig på fattades.
Om talan avser en revisionsberättelse och riktas mot en revisor får talan inte väckas sedan fem år gått från utgången av det räkenskapsår som revisionsberättelsen avser. Samma gäller avseende en lekmannarevisor eller en särskild granskare och den granskningsrapport som lekmannarevisorn eller granskaren gör.
Talan mot en aktieägare får inte väckas när två år har gått från att det beslut som talan grundar sig på fattades.
Bolaget kan teckna en ansvarsförsäkring för bolagets ledning Bolaget kan teckna en ansvarsförsäkring för bolagets ledning [1.1.5 Försäkringar i näringsverksamheten]. Ansvarsförsäkringarna innehåller dock ofta flertal begränsningar avseende ledningens ersättningsskyldighet.