Aktieägaravtal
Aktiebolagslagens (ABL) bestämmelser om bolagets ledning, aktieägarnas ställning och bolagets beslutsfattande är författade med främst aktiebolag med många aktieägare i åtanke, vilka inte deltar i bolagets verksamhet på annat sätt än genom kapitalinsatsen, och bolag vars verksamhet är skild från enskilda aktieägare till oberoende utomstående ledare.
I vissa situationer kan det finnas skäl att överväga att sluta ett aktieägaravtal mellan aktieägarna. Genom aktieägaravtalet kan ABL:s och bolagsordningens reglering fyllas ut. Genom ett aktieägaravtal kan man även frångå parternas inbördes förhållande så som det är reglerat i ABL eller bolagsordningen.
Medan bolagsordningen är en allmän handling och tillgänglig för vem som helst genom Bolagsverket är aktieägaravtalet ett avtal som slutits mellan två eller flera parter och man kan avtala om att hålla det hemligt. Eftersom parterna kan avtala om att hålla avtalet hemligt kan man i aktieägaravtalet avtala om saker som man inte vill att ska komma till allmänhetens kännedom. Aktieägaravtal sluts ofta i familjeföretag och bolag som förvaltas eller finansieras av investeraren.
Det finns inga formkrav för ett aktieägaravtal men det upprättas oftast i skriftlig form. Aktieägaravtalet binder avtalsparterna. Ett brott mot aktieägaravtalet kan inte leda till att beslut fattade av bolaget blir ogiltiga men ett avtalsbrott kan leda till skadeståndsskyldighet för den som bryter mot avtalet.
Följande frågor är vanligt förekommande i aktieägaravtal:
Deltagande i bolagets administration och ledning
Informationsgivning i bolaget
Beslut om de viktigaste frågorna som rör affärsverksamheten, så som enhällighets- eller majoritetskrav vid beslut som rör betydelsefulla investeringar, val av nyckelpersoner och avtal med lång verkningstid.
Principer rörande utdelning, annan användning av utdelningsbar vinst och avlöning av aktieägare
Principer för bokslut, principer i samband med överlåtelser mellan bolaget och aktieägarna
Proportionell förändring av aktieägandet vid emittering av nya aktier
Förändring av aktieägandet vid överlåtelse av aktier
Minoritetsaktieägares möjlighet att lösgöra sig från bolaget (genom att till exempel få sina aktier inlösta under vissa förutsättningar)
Konkurrerande verksamhet mellan aktieägarna och bolaget
Inlösenförfarandet för aktierna i situationer då oenigheter mellan aktieägarna stör bolagets verksamhet
Aktieägarna kan genom aktieägaravtalet även avsäga sig vissa rättigheter som de med stöd av lagstiftningen i annat fall som aktieägare åtnjuter. Aktieägarna kan även ta på sig ansvar för sådana skyldigheter som de på grund av ställningen som aktieägare i regel inte skulle ha.
Ett mål med aktieägaravtalet kan också vara att binda bolaget till aktieägaravtalet. Detta förutsätter oftast att de frågor som berörs i aktieägaravtalet även behandlas i det behöriga organet i bolaget. Hela aktieägaravtalet godkänns sedan i ett styrelsemöte.
Ett aktieägaravtal kan vara viktigt särskilt med tanke på bolagets finansiärer och värdeökningen av bolaget. Avtalet är ett riskhanterings- och kontrollverktyg för bolagets investerare. Med hjälp av gemensamma avtalsvillkor kan man sträva efter att planera och styra bolagets framtida utveckling. En stor investerare kan till exempel ha vetorätt i vissa av bolagsstämman fattade beslut.