Sekretess i anställningsavtal

Skyldigheten för en medarbetare att inte under sin anställning sprida eller utnyttja sin arbetsgivares affärs- och företagshemligheter följer både av den allmänna lojalitetsplikten genom anställningsavtalet med arbetsgivaren och av Lagen (2018:558) om företagshemligheter. Arbetsgivarens skydd är dock svagt efter det att anställningen har upphört.

Ett anställningsavtal bör därför alltid innehålla en väl formulerad sekretessklausul, eller bilaga om sekretess, som uttryckligen gäller även efter det att anställningen har upphört. Sanktion vid brott mot sekretessklausul kan vara arbetsrättslig, uppsägning eller avsked om anställningen fortfarande pågår, skadestånd och, om det är särskilt avtalat, vite.

En separat sekretessklausul, eller bilaga om sekretess, är alltså mycket viktig i sådana fall då man vill att sekretessen även ska gälla efter att anställningen upphör.

Som ett resultat av ett EU-direktiv har lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden antagits, den sk. visselblåsarlagen. Lagen ger ett särskilt skydd för personer som i ett arbetsrelaterat sammanhang rapporterar om information om missförhållanden, som det finns ett allmänintresse av det de kommer fram.  

Den som är anställd inom offentlig sektor har ett särskilt långtgående skydd genom meddelarskyddet som regleras genom grundlag.