Allmänt om sekretessavtal
Sekretessavtal upprättas för att man ska kunna försäkra sig om att företagets konfidentiella information och material hålls hemligt. Sekretessavtalets syfte är att försäkra att hemlig information inte förs vidare till en utomstående part eller att den information som sekretessavtalet avser inte används för något annat än det i avtalet definierade och tillåtna ändamålet.
Sekretessavtal upprättas oftast i ett tidigt skede av en avtalsprocess, företrädesvis innan själva avtalsförhandlingen ens inleds. Ett sekretessavtal är bra att upprätta innan man med sin motpart inleder diskussioner om samarbetsavtal, företagsöverlåtelser, serviceavtal, underleverantörsavtal eller avtal för produktutveckling. Ett sekretessavtal kan givetvis upprättas när som helst men oftast är det ändamålsenligt att göra det så tidigt som möjligt.
Sekretessavtal är allmänt förekommande särskilt inom IT-branschen. Viktigt att tänka på är dock att sekretessavtal inte endast upprättas för att skydda teknisk information utan föremålet för sekretessavtal kan lika väl vara ekonomisk eller kommersiell information. Ett sekretessavtal är ekonomiskt särskilt betydelsefullt då den hemliga informationen rör upphovsrätt, patent eller varumärke. Även affärsidéer, kunskap (know-how) och affärsplaner kan vara sådan hemlig information som kan motivera upprättandet av sekretessavtal.
Lagstiftaren har uppmärksammat behovet av att skydda företagshemligheter i lagen om skydd för företagshemligheter. Lagen skyddar information om affärs- och driftsförhållanden i ett företag och förbjuder röjandet av hemlig information om röjandet kan skada företagets konkurrenskraft. Den som skaffar sig tillgång till företagshemligheter i strid med lagen kan dömas för företagsspioneri till fängelse i upp till sex år.
Lagen kompletteras med brottsbalkens bestämmelser om till exempel företagsspioneri och trolöshet mot huvudman.
Lagen ger däremot inte alltid ett tillräckligt skydd och därför finns det skäl att avtala om sekretess i ett särskilt sekretessavtal.