Huvudreglerna för lagval

I situationer då avtalsparterna inte själva valt vilket lands lag som ska tillämpas på avtalet får man vända sig till internationella överenskommelser om lagval. Problemet med internationella lagvalsavtal är att flera länder inte alls ratificerat, det vill säga godkänt, dessa. Ifall det ena landet inte godkänt lagvalskonventionen måste lagvalet avgöras med hjälp av de nationella lagarna i ett av de aktuella länderna. Olika länders nationella regler avseende lagval kan i sin tur ge olika svar på frågan vilket lands lag som ska väljas. Vad som har störst betydelse när man ska försöka avgöra vilket lands lag som ska tillämpas är vad man kan anta att parterna kommit överens om även om inget står i avtalet. Det kan alltså röra sig om någon form av tyst överenskommelse mellan parterna. Problemet i en sådan situation är givetvis bevisningen. Av betydelse för avgörandet av lagvalet är avtalsparternas verksamhetsorter och var bolaget har sitt säte samt var själva avtalsprestationen utförts, till exempel var varan överlämnats åt köparen och var avtalet upprättats.

För Sveriges del är de aktuella internationella överenskommelserna Haagkonventionen och Romkonventionen. Haagkonventionen avser iternationella köp av lösöre och Romkonventionen tillämpas på olika avtalsskyldigheter. Utgångspunkten för avtal om köp av lösöre är att det är lagen i försäljarens land som tillämpas. Avseende försäljning av tjänster är utgångspunkten däremot att den tillämpliga lagen är den lag som gäller i det land där den som utför tjänsten, det vill säga leverantören, har sin verksamhet, i agentavtal agentens verksamhetsort, i återförsäljaravtal lagen i återförsäljarens land och i licensavtal lagen i licensgivarens lands.

Ett undantag är konsumentavtal för vilka den tillämpliga lagen i regel är lagen i det land konsumenten befinner sig i. En förutsättning för detta är däremot att försäljaren bedriver verksamhet, eller till exempel marknadsföring, i det land konsumenten befinner sig i. En förutsättning om leverantören endast bedriver marknadsföring i konsumentens land är däremot att konsumenten köpt varan eller tjänsten som en följd av den aktuella marknadsföringen. Om en svensk turist till exempel köper en produkt från Spanien på en semesterresa tillämpas spansk lag men om den svenska konsumenten köper en andel i ett spanskt semesterboende som marknadsförts i Sverige tillämpas svensk lag.