Semesterlön och semesterersättning
Som nämnts i tidigare avsnitt kan medarbetaren ha betald eller obetald semester. Rätt till fullt betald semester har en medarbetare först då han/hon varit anställd ett helt intjänandeår. Har medarbetaren varit anställd kortare tid än ett intjänandeår måste man räkna ur stor del av semestern som är betalad och hur stor del som inte är det.
Följande formel kan användas för att räkna ut den betalda semesterns längd:
Anställningstid (räknas i dagar) x 25/365 = antal betalda semesterdagar
Semesterlön kan enligt semesterlagen beräknas enligt en av följande två principer:
Sammalöneregeln eller
Procentregeln.
Sammalöneregeln
För medarbetare som har sin lön bestämd per vecka eller per månad utgår semesterlön med ett belopp motsvarande den vid semestern aktuella vecko- eller månadslönen, fasta lönetillägg samt ett semestertillägg. Semestertillägget utges för varje betald semesterdag och är 1,82 procent av veckolönen för veckoavlönade och 0,43 procent av månadslönen för månadsavlönade.
Om medarbetaren även får någon form av rörlig lön utgår semesterlön om 12% på den sammanlagda rörliga lönen under semesteråret.
Procentregeln
För medarbetare som inte har lön som är fastställd per vecka eller månad ska procentregeln tillämpas. Detsamma gäller för medarbetare:
som har lön bestående av en fast och en rörlig del och den rörliga delen uppskattas till minst tio procent av den sammanlagda lönen under semesteråret;
som har haft en varierande sysselsättningsgrad under intjänandeåret;
som har ändrat sysselsättningsgraden mellan intjänandeåret och semestertillfället; eller
som har varit frånvarande under intjänandeåret av skäl som inte är semesterlönegrundande.
Procentregeln innebär enkelt uttryckt att 12% av medarbetarens förfallna lön under intjänandeåret ska utgöra semesterlönen. Vid beräkning av semesterlönen ska vissa justeringar göras där bland annat under intjänandeåret utbetald semesterlön inte ska tas med i lönesumman.
I nästan alla kollektivavtal finns avvikande regler om beräkning av semesterlön. Om semesterlönen enligt kollektivavtalet till exempel ska räknas som en faktor av månadslönen, vilket inte är ovanligt, blir den semesterlönen högre än den vanliga månadslönen. Även med den ovan nämnda tolvprocentsregeln blir ersättningen under semestern högre än den vanliga lönen. Att så är fallet motiveras av att man ofta har större kostnader under semestern än då man arbetar.
Om medarbetaren har rätt till semesterlön men slutar anställningen innan han/hon tagit ut all semesterledighet har han/hon rätt till semesterersättning motsvarande semesterlönen. Semesterersättningen bestäms på samma grunder som semesterlönen.