Medbestämmande i allmänhet
Typiskt för svensk arbetsmarknad är en tradition av förhandlingar och sökande av samförstånd mellan arbetsmarknadens parter. Arbetsrättslagstiftningen är till övervägande del en skyddslagstiftning för arbetstagarnas anställningar och skäliga arbetsvillkor.
Kollektivavtal har en stark ställning och dess regler kan ibland även argumenteras vara normerande även för icke kollektivsavtalslutande företag i samma bransch.
Den huvudsakliga lag som reglerar rätten till förhandlingar och medbestämmande i arbetslivet är Lagen om Medbestämmande (MBL). MBL reglerar i huvudsak följande områden:
Föreningsrätt – rätt för arbetstagare och arbetsgivare att tillhöra arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation
Förhandlingsrätt – rätt för arbetstagare och arbetsgivare att förhandla i frågor som rör vissa förhållanden på arbetsplatsen
Rätt till information – främst en skyldighet för arbetsgivaren att informera om verksamheten, samt en skyldighet för båda parter att hålla åberopad information tillgänglig i förhandlingar
Kollektivavtal – slutande av kollektivavtal och deras verkan
Fredsplikt – förbud för båda parter mot strejk, lockout med mera under kollektivavtalets giltighet
Medling
Skadestånd och andra påföljder
Medbestämmandelagens regler avseende verksamhetens mål och inriktning tillämpas inte på arbetsgivare som har en verksamhet av ideell natur, till exempel religiös, vetenskaplig eller konstnärlig verksamhet eller verksamhet med kooperativa, fackliga, politiska eller på annat sätt opinionsbildande ändamål. I övrigt tillämpas lagen på alla arbetsgivare och arbetstagare, även om flera av dess regler främst är tillämpliga på kollektivavtalsbundna företag.